Jag är överlycklig för att ha fått den här chansen att åka till Shanghai. Att få flytta till ett helt annat land på andra sidan jorden, lära mig ett nytt språk, träffa nya människor, skaffa mig livserfarenhet, växa som person osv osv. Men som jag tror dom flesta hade varit så är jag faktiskt livrädd samtidigt som det ska bli hur roligt som helst. Jag är inte rädd för att jag inte ska lära känna folk där, träffa kompisar osv. Det tror jag inte blir några problem. Men det här att åka ifrån alla jag älskar. Hur fan ska jag klara det ett helt år har jag tänkt en del... 

För det första är jag nog den mamigaste någonsin, jag gråter krokodiltårar varje söndag mamma åker tillbaka och jobbar fem dagar i Stockholm. Och för det andra har jag dom absolut finaste vännerna och familjen i hela världen. Hur ska jag klara att inte träffa dom på ett år? Meeen, de är något jag ska klara och det har jag verkligen lovat mig själv. Dags att klippa navelsträngen haha. Det här ska bli mitt år, det är ju det här jag vill. Mina vänner och familj har jag när jag kommer hem igen. Och som tur är har jag fina som kommer och hälsar på under mitt år! 💗